Språk - några reflektioner
Jag satt och bläddrade bland lite papper liggandes i och kring mitt skrivbord tidigare ikväll och stötte då på en notering som jag finner ganska intressant. Det handlar om ett begrepp vi alla använder oss av utan att egentligen reflektera särskilt över. Noteringen är nedpräntad med en hafsig och relativt otydlig handstil, som om nedtecknaren, i detta fallet jag, skulle gjort detta i all hast men ändå funnit det tillräckligt intressant för att plita ned på papper. Vad är då denna notering? Vad handlar den om? Jo, det är något så originellt som en modifierad definition av språk. Anteckningen lyder som följer:
"Ett mänskligt system för viljemässig kommunikation med en uppsättning konventionella tecken som med hjälp av essentiella kognitiva förutsättningar kombineras enligt vissa regler."
Jag, personligen, är mäkta förtjust över denna förmulering. Nu har upphovsmannen eller -kvinnan fallit mig ur minnet och jag kan sorgeligen inte tillskriva mig själv äran av att ha knåpat ihop detta.
Språk.
Tidigare i veckan diskuterade några klasskamrater och jag var ordet "sjappa" (i bemärkelsen sticka/dra/gå) har sitt ursprung. Min första tanke var att det var ett franskt låneord som härstammade från det franska verbet chapé, men vad jag vet finns inget sådant verb. Ack! Efter att ha gjort lite efterforskningar stötte jag på något intressant. En romani-engelsk ordlista där den romska motsvarigheten till "go" var "za". Detta hävdar jag skall uttalas med ett /sj/-liknande ljud som i "sjuk" och därför ligga till grund för ordet sjappa. Svenskan har ju lånat flera ord från romani, varav det mest använda torde vara tjej.
Nu måste jag sluta för att istället umgås med min förtjusade sambo, nu när dottern sover gott i vår säng.
God natt.
Lunch med min vän Mathias
-Skulle ni möjligtvis kunna tänka er en baklava istället?, blev då kaféägarens förslag.
Mathias, världsmedborgare som han är, var inte sen att tacka ja och kompletterade sin beställning med ett så kallat turk/balkan-kaffe. Detta mina vänner, var något utöver det vanliga! Serverat ur en koppar(?)bägare rann ett kaffe, svart som den mörkaste Sibirennatten, men med en styrka inte ens en romersk gladiator skulle kunnat tygla. En pikant doft av kaffe med en underton av metall, slog emot våra luktreceptorer och fick genast oss att förnimma atmosfären från ett kafé på en bakgata i Istanbul, denna Bosporens smältdegel. Genast började vi dryfta allsköns tankar om denna region, allt från de splittade hem som utgör vissa delar av forna Jugoslavien till en önskan om att veta mer om det kurdiska folkets historia.
En tanke slog oss; detta hade inte varit möjligt i det forna, segregerade, världsfrånvända Sverige. Att sitta på ett kafé i Uppsala och dricka balkankaffe. Fantastiskt!
Efter denna styrketår gick vi ut i fredagsmyllret på Gågatan och kände oss som en del av världen. Integrerade, efter att ha gjort en resa från väst till öst och tillbaka igen.
Förvirringskassan
Jag har precis avslutat ett telefonsamtal med en (eller egentligen två) handläggare på Försäkringskassan. De stal 17 minuter av mitt liv.
Min ursprungliga fråga var om jag skall få någon utbetalning av de tio pappadagarna man har rätt till i samband med barnets födelse. På grund av att Elsa opererades så begärde jag vård av barn de dagar vi var på sjukhuset och kompletterade min ansökan med pappadagarna, som alltså gäller de dagar jag skulle jobbat när vi var hemma igen från sjukhuset. Detta har dock förvillat handläggarna som inte förens nu kunnat fatta beslut om vård av barndagarna, men av vad jag kunde utläsa så hade inget beslut tagits om pappadagarna vilket jag så klart undrade över och därav mitt telefonsamtal.
Först fick jag prata med någon som inte alls verkade förstå någonting. Efter ett tag lyckades jag dock klarlägga mitt ärende för honom vilket då fick honom att vidarekoppla mig till en annan handläggare som tydligen hade en högre behörighet och således hade åtkomst till den information jag behövde. Suck. Efter att återigen fått förklara mitt ärende fick jag så svaret att beslutet fattats och pengarna borde, observera b-o-r-d-e, överföras de närmaste dagarna. Anledningen till att jag inte kunde se beslutet var en bugg i deras system.
Min reflektion blir således; varför ha ett internetbaserat system där man ändå måste ringa till en handläggare för att kunna få se sina eventuella utbetalningar. Dubbelt arbete för alla. En möljig devis för Försäkringskassan.
Jag - en ofrivillig tjuv
Trogen ICA som jag är, förlägger jag mina matinköp i dess olika matbutiker, i detta fall ICA Kvantum. För att spara tid och slippa stå i kö bakom pratglada pensionärstanter, använder jag mig av "shop and go" som i mitt fall i dag var en ordagrann beskrivning. Jag kom, jag handlade, jag gick. Det vill säga, jag hade, i min förrvirring, glömt att "blippa" äggen och ett paket jäst vilket kassörskan vänligt upplyste mig om.
- Har du möjligtvis glömt att scanna in dessa?
Något förlägen svarade jag att så nog var fallet och försökte febrilt hitta något som kunde förklara detta faktum. Jag hör mig själv säga "öh, det var något ägg som var trasigt och då skulle jag byta och sen glömde jag och trycka och..." FAN. Nu tror hon säkert att jag är en liten äggtjuv som till råga på allt försökte stjäla ett paket jäst också. Jag var ju bara lite disträ. Glömde. Var i andra tankar. Errare humanum est. Det är mänskligt att fela. Min förnedring fortsatte med att kassörskan, med vad jag upplevde som förakt i blicken, bad att få se mitt ICA-kort.
- Kan man beslagta kortet för några ägg och ett paket jäst?, var min första tanke.
Men så var ju inte fallet, utan jag blev förödmjukande nog uppskriven i en pärm. En pärm för simpla ägg- och jästtjuvar. Ofrivilligt eller ej, i pärmen finns nu mitt kortnummer. Var skall detta sluta? Jag ville ju bara storhandla med shop and go.
Min morgon
Jag fick ett helt underbart uppvaknande imorse då min sambo och dotter kom in i sovrumet och förde med doften av nybryggt kaffe. Jag fick sedan en jättekram och ett jätteleende av Elsa, där hon låg på mitt bröst. Hon är för härlig!
Jag började skriva lite på min önskelista. Det är svårt att komma på någonting som jag behöver. Maria var dock mig hjälplig då hon påpekade att jag skulle behöva förnya min garderob, så lite nya kläder är önskvärt.
Nu ska jag åka och storhandla lite.
Adieu
Mitt första blogginlägg
Nu har även jag blivit en bloggare. Det blev så. Jag föll för trycket. Vi får se vad detta leder till.
Vad kommer jag då skriva om? Förvänta er inte att jag kommer skriva om mina "outfits", utan det får andra som har mer koll på mode syssla med. En impuls fick mig att starta denna blogg och det är mycket troligt att impulser kommer styra innehållet på mina inlägg. Det är dock sannolikt att ett flertal av dem kommer att handla om världens finaste tjej, Elsa.
Nu är det dags att runda av detta, mitt första inlägg, och önska er, eventuella, läsare en god natt.
God Natt!
